Utrustning

För att lyckas med kompostering måste matavfallet syresättas på ett enkelt sätt. Enklast sker det med hjälp av en roterande kompostbehållare. Utan en roterande behållare som Jorakomposten, måste syresättning ske manuellt 2-3 ggr/vecka genom att använda en luckringsstav eller liknande utrustning. Missköts detta riskerar avfallet pga syrebrist att ruttna istället för att komposteras.

Tillstånd och taxa

I en del kommuner är det fritt fram att kompostera för alla som vill. I andra kommuner måste man ansöka om tillstånd eller anmäla kompostering. Kontakta därför miljöförvaltningen i din kommun. Tag också reda på vilka möjligheter det finns till lägre renhållningstaxa när du komposterar ditt matavfall. Kanske räcker det med 1 hämtning per månad istället för 2? Det avfall som normalt luktar i kärlet hamnar ju istället i komposten.

Behållarstorlek

Beräkna att det komposterbara hushållsavfallet är 2,5 l/person och vecka.

I en JK 125 kan man lägga upp till 12 l avfall + strö/vecka.

I en JK 270 kan man lägga upp till 30 l avfall + strö/vecka.

I en JK400 kan man lägga upp till 80 l avfall + strö/vecka.

Välj behållarstorlek så att den svarar mot din veckomängd hushållsavfall. Komplettera ev. med trädgårdsavfall upp till kapaciteten för behållaren.

Mark eller väggplacering?

Behållarens konstruktion ger Er möjlighet att välja. Rent allmänt gäller att en hög placering av komposten ger en bekväm tömning. Detta kan ske via det medföljande väggstativet, eller med hjälp av ett högt markstativ som finns som tillbehör. Det höga markstativet ger Er även möjligheten att flytta komposten till olika platser i trädgården. Tänk på att en fullt ifylld kompost på vägg kan väga så mycket som 250 kg, så det krävs rejäla skruvar (trä) alt skruv och plugg (betong) för att komposten ska monteras säkert på vägg.

Komposteringens grundlagar

-God luftomsättning

-Rätt balans mellan kolrikt (kolhydrater) och kväverikt (proteiner) avfall

-Desto mindre bitar/avfall desto snabbare nedbrytning

-Väl blandat

-Rätt fuktighet

-Rätt strömaterial (finmald sågspån alt träpellets)

Luftomsättning

I en JORA kompost så är det naturliga syreförbrukande mikroorganismer, som svarar för nedbrytningen vid kompostering, inte maskar, gråsuggor m.fl.
JORA komposten har konstruerats för enkel och bekväm syresättning.

Syre ska inte bara finnas i behållaren. Det ska vara tillgängligt i hela kompostmassan där nedbrytningen sker. Därför måste det fuktiga och kompakta matavfallet blandas med torr sågspån eller träpellets som suger upp fukten och ger struktur, därmed blir massan också luftgenomsläpplig.

Rätt balanserat avfall

Mikroorganismerna behöver både kol och kväve.

För varje del kväve behövs ca 30 delar kol. Grönt avfall och matavfall är mycket kväverikt. Därför behöver kol tillsättas. Genom att tillsätta träpellets eller sågspån tillförs kol i den form som krävs vid kompostering.

Rätt fuktighet

Det får inte bli för blött i komposten, då fylls alla porer med vätska och ingen syresättning av materialet sker. Material som läggs i komposten skall vara väl avrunnet. Det får heller inte bli för torrt, då stannar processen av. Torkning är konserverande. Fuktighet är en förutsättning för att näring ska transporteras till mikroorganismerna.

Vid nedbrytningen bildas vatten som kondenserar på behållarens lock. Det vattnet tillhör processen. Genom att rotera behållaren en gång dagligen, gärna oftare återförs vattnet och materialet blir jämt fuktigt. Om materialet blir för torrt kan man tillsätta lite vatten.

När har materialet rätt fuktighet?

Ta upp lite av kompostmassan i handen och krama. Rinner det vatten mellan fingrarna är det för blött, tillsätt mer pellets.

Om inte massan håller samman är det för torrt, tillsätt vatten. Kommer några droppar är det lagom fuktigt.

Omblandning

En av de stora fördelarna med Jora komposterna är det enkla sättet att blanda och tillföra syre. Genom att rotera behållaren syresätts materialet, fukthalten blir jämnare och nya ytor blir tillgängliga för mikroorganismerna, därmed går processen mycket fortare.

Temperatur

Kompostering sker i temperaturintervallet +2 - +78 grader. Det är olika mikroorganismer som är verksamma i olika temperaturintervall. Högre temperatur ger högre grad av hygienisering.

Med den jämna fuktigheten och syresättningen i JORA-behållaren och kontinuerlig tillförsel av avfall kan temperaturen bli 50 – 65 grader. Man behöver inte köpa termometer, man ser hur det ångar, det blir så varmt att man inte kan hålla handen nerstucken. Vid hör temperatur och högt pH kan kväve avgå som ammoniak. Vid stark ammoniakavgång tillsätts mera sågspån eller träpellets.

Arbeta alltid med ett fack i taget

Behållaren fungerar så att man först fyller avfall i ena facket. Fyll upp till 10 cm från kant. Det tar ca 5 veckor med maximal veckoavfallsmängd och en fungerande process. Börja sedan fylla i det andra facket. När även detta är fyllt är det dags att tömma det första facket. Börja på nytt fylla i första facket.

Påfyllning av komposten

Öppna ett av behållarens gångjärnsförsedda lock, för undvika nersmutsning ska locket öppnas från dig. Fyll på med matavfall samt strömaterial. Ligger det klumpar i något av facken, slå sönder dessa med en spade eller liknande. Rotera minst ett halvt varv.

Tömning

Öppna locket för den kammare som ska tömmas. Rotera komposten ett halvt varv, samla upp färdiga materialet på en plastväv eller en låg skottkärra. Stäng luckan. (gäller komposter fr.o.m 20090301)

Det färdiga kompostmaterialet

Med den höga temperaturutvecklingen i JORAKOMPOSTEN kan oftast det färdiga kompostmaterialet läggas ut direkt i odling. Eftersom ben och äggskal inte bryts biologiskt utan genom vittring, finns de kvar och bör sållas bort om man ska lägga mullen i krukor och balkonglådor. Kompostjorden är mycket näringsrik. Ca 5 l/kvm i odling och rabatt är lagom. Till urnor och krukor blandas 1 l kompost med 5 l gammal jord.

Handbok - Jorakomposten

Index

1, Introduktion

2, Vad kan jag kompostera?

3, Fyra enkla steg för att starta upp din kompost

4, Vad ska man inte göra?

5, Tömning

6, Tips

7, Ytterligare information

8, Felsökning

1. Introduktion

Vi gratulerar er till ert val av kompost.

Kompostering är ett bra sätt att återföra organiskt material till jorden. Kompostmullen höjer jordens goda egenskaper och ökar växternas välbefinnande.

De privata hushållen kan lätt bidra till en förbättring av avfallsproblemen genom att kompostera med en Jorakompost. Det minskar inte bara transporterna och hanteringen av avfall, det minskar även dina egna sopkostnader.

För enkel användning av din JK 125/270 kompost:

I köket:

Använd en graderad behållare, det hjälper dig att veta hur mycket avfall man har och man kan lättare undvika att överfylla komposten. JK 125 kan ta 1,4-1,7 liter/dag och JK 270 3,5-4,3 liter/dag.

När du sorterar ditt avfall, lägg endast det du är säker på i komposten. Om du tvekar om det går att kompostera eller ej, lägg det inte i komposten.

2. Vad kan jag kompostera?

Lämpligt för kompostering	Olämpligt för kompostering
Matrester (råa, kokade, stekta och rökta)	Cigarettfimpar, aska och snus
Kött – även mindre ben	Tuggummi
Blomrester från vaser och krukor	Aluminiumfolie och andra metaller
Skaldjur	Gummiband
Grönsaker	Kattsand
Ägg – även skal	Dammsugarpåsar
Potatis	Kuvert och andra trycksaker
Bröd och kakor	All plast, plast påsar
Frukt – alla sorters	Mjölk och juiceförpackningar
Kaffe sump och filter	Plastfolie
Tepåsar och teblad	Bitar av färgat eller impregnerat trä
Hushållspapper och servetter (ofärgade)	Eldnings aska, kalk eller jord
Sågspån från husdjur	Vätskor, mjölk mm
Fisk- även ben

3. Fyra enkla steg för att starta upp din JK 125/270 kompost

Placera lite aktiv kompost (om ni har tillgång till detta) i den första kammaren (arbeta alltid men en kammare i taget).
Lägg i ditt avfall frekvent (inte mer än 10-12 liter/vecka för JK 125 och 25-30 liter/vecka för JK 270) i den första kammaren.
Tillsätt strömateriel enligt anvisningar nedan.
Stäng luckan och rotera komposten ett varv.

Obs:

Första facket tar ca 6 veckor att fylla om man lägger I 2.5 kg avfall per dag. Facket är fullt när det är ca 10 cm tomrum kvar upp till kanten. I det fulla facket kommer temperaturen fortsätta att vara hög och materialet kommer att vara färdigkomposterat när det andra facket är fullt.

Kapacitet

JK 125 kan hantera upp till 1,7 liter köksavfall per dag.

JK 270 kan hantera upp till 4,3 liter köksavfall per dag.

Avfallet bör tillsättas med ett så jämnt intervall som möjligt, små mängder ofta är bättre än stora mängder sällan. Komposten har två fack, du ska endast fylla ett I taget.

Sönderdela

För snabbare resultat kan avfallet skäras sönder till mindre bitar innan det läggs i komposten. Detta förkortar nedbryningstiden.

Tillsätt strömaterial

Sågspån eller träpellets tillsätts för att suga upp fukt, neutralisera kväve samt ge kompostmullen en fin struktur. Använd Er ej av sk kutterspån.

Pellets: 10% av Ert komposterbara avfall. ( 2 liter = 2 dl pellets)

Sågspån: 30% av Ert komposterbara avfall. ( 2 liter = 6 dl sågspån)

Rotera komposten

Genom att komposten roteras dras luft in genom ventilerna, detta förhindrar uppkomsten av dålig luft och det gör att torrt och blött material blandas. Att rotera komposten ett och ett halvt varv varje gång nytt material har tillsats är tillräckligt för att syresätta materialet. Är materialet mycket blött kan komposten roteras oftare för att fördela strömaterialet bättre.

4. Vad ska man inte göra?

Låt inte materialet bli för blött i komposten. Allt avfall som tillförs komposten bör vara väl avrunnet. Tillsätt inte mjölk, soppa eller sås i komposten, det är svårt att balansera fukten med strömaterial.

Tillsätt inte eldningsaska, kalk eller matjord, det gör att processen blir långsammare eller "dör".

Låt inte materialet bli för torrt. Var uppmärksam på att inte för mycket sågspån eller pellets tillsätts per gång. Strömaterialet har mycket god uppsugningsförmåga och skulle kompostmaterialet bli för torrt stannar processen av och materialet blir torrt och klumpigt. Är det klumpar i komposten måste dessa sönderdelar tex med hjälp av en spade. Fukt är avgörande för att mikroorganismerna ska kunna överleva. Du kommer att lära dig vad som är rätt fuktighet i materialet - avfallet ska vara fuktigt, inte för blött och inte för torrt.

5. Tömning

Öppna locket för den kammare som ska tömmas. Rotera komposten ett halvt varv, samla upp färdiga materialet på en plastväv eller en låg skottkärra. Stäng luckan.

6. Tips

Bra tillbehör:

En hink med lock, för förvaring av torrt strömaterial.

En liten spade med ca 25 cm skaft är bra att ha för att hacka sönder eventuella klumpar.

Placeringen av din kompost är bara beroende på vad som är enklast för dig. Om du placerar den ute, tänk på följande:

Den bör vara lättillgänglig oavsett vilket väder det är. Komposten bör vara skyddad från extrem vind. Ett staket eller omgivande buskar ger en ideal placering. Tak över komposten gör det enklare att fylla den och hindrar regn att tränga in i komposten. Det höga stativet som finns som tillbehör gör det enkelt att flytta runt Er kompost på trädgården.

7. Ytterligare information

Temperatur

Kompostering sker vid temperaturintervall mellan +2 och +78°C. Olika mikroorganismer arbetar vid olika temperaturintervall. Högre temperaturer ger en högre grad av hygienisk behandling och är därför att föredra.

Med en jämn fördelning av fukten och syret och en kontinuerlig tillförsel av avfall kan temperaturen gå upp till 50-65°C. Man behöver inte köpa en termometer, man känner värmen och ser ångan som kommer från kompostmassan. Det kan bli så varmt att du inte ens kan sätta ner din hand i komposten utan att bränna dig! Som ett resultat av den höga temperaturen i komposten är materialet hygiensikt och kan användas direkt i rabatter och grönsaksland.

Vid höga temperaturer och högt pH kan det finnas ammoniak i ångan. Om det är en stark ammoniaklukt tillsätt en liten mängd strömaterial och blanda.

Eftersom att ben och äggskal inte bryts ner biologiskt utan genom vittring kommer de att finnas kvar i den färdiga komposten. De kan plockas bort om materialet ska användas i krukor eller urnor. Kompostmullen innehåller näring för dina växter. Ungefär 5 liter är tillräckligt per kvadratmeter. Till krukor blandas 1 liter kompost med ca 5 liter gammal jord.

Kompostering på vintern

Om du startar din JK 125/270 under vintermånaderna, speciellt om du har små mängder avfall, kan det hjälpa att lägga en varmvattenflaska i kammaren för att få upp temperaturen i början. När kompostprocessen är igång behövs inget extra tillskott av värme (ca 2 dagar). Under vintern då man inte har någon avsättning av kompostmullen bör materialet lagras under något skydd så näringen ej urlakas.

Material som inte bör användas som strömaterial:

Sågspån från färsk ved (har dålig uppsugningsförmåga)

Torv (har lågt pH och dämpar processen)

Hyvelspån eller flis är för grovt och har dåligt uppsugningsförmåga.

Grovhackat hö eller halm (för dålig uppsugningsförmåga)

Vikten av tillräcklig syresättning

Mikroorganismerna som jobbar med nedbrytningen är aeroba, det betyder att de behöver ett ständigt flöde av syre genom materialet. Om syresättningen inte är tillräcklig kommer dålig lukt att uppkomma.

Jorakomposten är konstruerad så att syresättningen motsvarar kapaciteten avfall per vecka. Skulle komposten således överlastas med avfall blir inte syresättningen tillräckligt och dålig lukt kommer att uppkomma. Om man är extra noga med att sönderdela och blanda kan komposten hantera större volymer. Tillsatsen av strömaterial i form av sågspån eller pellets gör att det finns porer i materialet och det kan syresättas.

Vikten av omrörning

En av de stora fördelarna med Jorakomposten är att det är mycket enkelt att blanda materialet. När komposten roteras luftas materialet, fukten fördelas jämnt och nya ytor exponeras för mikroorganismerna.

Rätt balans på avfallet

Tillsatsen av strömaterial har tre funktioner. Mirkoorganismerna kräver både kol och kväve för att kunna arbeta. För varje del kväve krävs ca 30 delar kol. Köksavfall har ett högt innehåll av kväve, därför behövs kol för att balansera avfallet. När man tillsätter sågspån eller pellets suger det upp fukten, tillför struktur till materialet och är en kolkälla för mikroorganismerna.

Det är väldigt viktigt att det är rätt typ av strömaterial som tillförs till komposten för att suga upp fukt. Problem med kompostprocessen beror oftast på att det är för blött, materialet inte är tillräckligt sönderdelat eller att fel mängd strömaterial tillförs.

8. Felsökning

Hur vet jag när fuktigheten är rätt i materialet?

Ta lite material i handen och krama det, om det rinner vatten mellan fingrarna är det för blött. Om det bara formas några droppar är det lagom. Om klumpen inte håller samman är det för torrt.

Felsökning - temeratur !

Problem	Anledning	Åtgärd
Låg värme, kallt	1. För torrt 2. För blött. 3. Avkylning av vinden.	1. Tillsätt vatten. 2. Se “dålig lukt” nedan. 3. Töm ej allt material. Ställ komposten mer skyddat.
Flug larver	För blött / för kallt	Tillsätt strömaterial och blanda, lägg I en varmvatten flaska för att öka temperaturen.
Svampar	Naturligt förekommande	Ingen
Stora klumpar	För blött	Tillsätt strömaterial, blanda väl och sönderdela klumparna.

Felsökning - dålig lukt !

Om du upplever en dålig lukt från din kompost kan det bero på en eller flera av följande anledningar:

Tillförseln av syre är inte tillräcklig
Materialet är för blött
Komposten fylls för fort (leder till att temperaturen sjunker och nedbrytningen stannar av)

Om balansen mellan strömaterial och avfallet inte är rätt och det är för blött för att någon nedbrytning ska kunna ske, gör följande:

Tillsätt mer strömaterial
Rotera komposten flera varv så att allt material luftas.
Om det är klumpar i materialet måste dessa sönderdelas med ett verktyg.

Lycka till med Er kompostering önskar Joraform AB / Kompostbutiken.se

Box 165

595 22 Mjölby

Tel 0142 232 00

info@joraform.se